Skrivpuff: Bukta.
Jag höll mitt hjärta fast
i ett stramt grepp
Inga utsvävningar
var tillåtna
Jag lyckades länge
mycket länge.Alldeles för länge
egentligen!Mitt hjärta började därför
bukta.
Först lite försiktigt
sedan lite mer
trevande.Nu buktar det ut
ordentligt
och har sina egna
hjärtslag.Mitt hjärta lever
tyglarna är borta
kärleken slår
sina egna slag.
Vilket hjärta. Tack för en underbar text.
Tack för denna fina kommentaren 🙂
Vacker metafor för livet!
Tack Ethel för rara kommentarer 🙂