Skrivpuff: Overkligt.
Det var ofattbart. Jag förstod ingenting.
Hur kunde det vara så att min skugga gick iväg utan mig?
Kameran hade den tagit med sig också.
Själv stod jag kvar på samma ställe. Rörde mig inte ur fläcken.
Skuggan jagade ett motiv.
Nu fokuserade den på en byggnad.
Plötsligt fick min skugga en åthutning av en annan skugga.
– Rätt åt den! tänkte jag.
Min skugga hade stått i vägen för den andra skuggan.
– Man kan ju inte rusa iväg så huvudlöst!
Den brydde sig inte om mig.
Härlig text och bild.
Åh, så spännande text. Kropp, själv och skugga.
Vilken härlig och fantasifull text.
Skuggor kan ha egna liv…